Vändningen.

Nu har det varit några ruskigt negativa och mörka inlägg det senaste. Med all rätt, det har varit så fruktansvärt jobbigt och jag sov i princip ingenting på två dygn. 
 
Igår åkte jag hem till killen för att träffa honom igen efter 9 dagar ifrån varandra. Gud vad patetiskt det känns att skriva ut antalet dagar, det är ju egentligen ingenting. Men efter helgen som var så fanns det ingenting i världen jag var i större behov av än just Honom. 
Efter en otroligt mysig natt i Hans famn har jag nu laddat på med livslust igen.
 
Detta eviga svängandet är en pärs. För mig och folk i min närhet. Man vet aldrig var man har mig och det är svårt för mig att planera saker. Särskilt då det kräver av mig att vara social på något sätt. 
 
Nu tänker jag i alla fall passa på att njuta av mitt välmående, för snart tar det vändning igen. 
 
Kram på er <3
Till top