Vad hände?

Hemkommen efter en underbar påskhelg.
Jag och pojkvännen åkte till Strömstad och hälsade på min mor och far. Vi hade det verkligen jättemysigt, och vågen lär jag inte kliva på på ett bra tag(!)
 
Jag vet inte vad som hände men något förde mig och Honom ännu närmre varandra på något vis. Åtminstone känner jag det väldigt starkt. Varje dag var det någon liten, liten detalj som jag lade märke till direkt och som fick mig att känna en trygghet jag inte tidigare känt. Plötsligt släppte all min oro som gnagt i bakuvudet sedan första gången jag såg honom. För första gången kunde jag känna mig trygg i att det bara är jag för honom. Inte för att han gjort något direkt för att få mig att tro något annat, men i helgen var det precis som om han ville bevisa det för mig och min sjuka hjärna, en gång för alla, och han lyckades. 
Därmed inte sagt att det kommer vara en bestående känsla, men att få känna detta i så här många dagar i streck är för mig något fantastiskt.
 
Nu är jag hemma i min lägenhet igen, jag och katten. Det är tomt, det är tyst, men än så länge hanterar jag övergången bra. Jag ska klara det fram till fredag, då bryts ensamheten av igen.
 
Imorgon bitti ska jag träffa min terapeut, vilket jag som vanligt ser fram emot. Jag kan inte nog poängtera hur skönt det är med en människa som faktiskt tar mig på allvar. 
 
Hoppas alla haft en härlig långhelg!
Kram på er <3
#1 - - Sofi:

Gu så underbart att läsa 😘😘 det gjorde mig glad nu när jag ligger på sjukhuset igen med smärta efter operationen för två veckor sen, står lite om de på min blogg. De är inget allvarligt utan troligtvis nån nerv som dom skurit i under operationen. Så i denna smärtan gjorde detta inlägget mig bra! Jag hoppas verkligen det håller i sig för dig!😘😘 Jösses vilken lång kommentar 😂😂

Svar: Älskar dina kommentarer Sofi 💕
lacrimosabloggen.se

Till top