(För)tvivlan.

Jag har gråtit nästan konstant nu i snart ett dygn. Ett tråkigt, men väntat besked har nått mig och jag kan inte minnas när jag senast kände mig så här liten och betydelselös. Jag är oerhört kränkt och just nu känner jag mig alldeles tom inombords. Som ett urholkat skal där någon annan tagit sig friheten att förstöra mig. 
 
Inte nog med detta så har jag blivit vänd ryggen när jag desperat sökt tröst hos någon jag trodde skulle lyssna på mig. Den enda människa som jag behövde just då, och en av väldigt få som vet vad det gäller, avvisade mig på alla sätt möjliga. 
Det känns som om jag inte är värd att ta i med tång en gång.
Idag tvivlar jag på allt. På dig. På mig. På alla.
#1 - - Ajka:

#2 - - Anonym:

Ge inte upp för då har jag en mindre som jag, som mår dåligt med jämna mellanrum. Jag vet inte vad du går igenom just nu men behöver du nån att lasta av dig lite på så finns jag i tornet🤗 Mvh. J

Till top