Kroppskomplex.

Vissa dagar är min självbild helt okej, och jag är ganska nöjd med hur jag kommit att se ut efter operationen och min tillvaro. Dock är självbilden de flesta dagar oerhört negativ. Dessa dagar intalar mina hjärnspöken mig att jag har misslyckats, att siffrorna på vågen och på måttbanden bara är siffror utan betydelse. 
Vad spelar det liksom för roll om vågen visar 148 kg eller 80 kg när jag ändå ser likadan ut oavsett? Ungefär så går tankarna, dagligen!
 
En del sviter av övervikten får jag helt enkelt lära mig att leva med. Löshuden som tar upp onödig plats innanför kläderna och får mig att se större ut än vad jag är, samt mina vedervärdiga åderbråck som jag nämnt vid ett tidigare tillfälle. 
Jag vet inte om viktnedgången gjort att de är så mycket tydligare, eller om de helt enkelt blivit större p.g.a det låga blodtryck jag också fått efter operationen. Oavsett så är trötta ben alltid ett problem för mig och om jag inte bär mina stödstrumpor så kan jag knappt sitta avslappnat på köksstolen och äta middag utan att jag åtminstone inbillar mig att det börjar surra i benen. Räcker med några timmars arbete så har jag svårt att få på mina slimfitjeans efter jobbet om jag inte bär stödstrumpor.
 
Tack Gud för vårdväskan.se som tillhandahåller mina trotjänare. På bilden är mitt senaste par, fina va?
 
Jag träffade ju en läkare i Strömstad angående bråcken, men han tyckte inte de störde mig tillräckligt rent fysiskt för att göra något åt dem.
Extremt besviken över detta, men skall söka åter om detta här i Karlstad tänkte jag. Någon gång...
 
Kram på er <3
#1 - - Vårdväskan:

Snyggt inlägg!

Till top