Superdupermegaångest.

Jag försöker. Det gör jag verkligen.
Jag försöker fylla varje dag med något att göra. Något att hålla fokus på om ens för en sekund. 
Men jag kan inte hålla mig sysselsatt dygnets alla timmar, och jag kan inte alltid stå emot. 
Åtminstone en gång per dygn så hinner verkligheten och mörkret ikapp mig. Likt en våg med avsikt att dränka mig.
Det hjälper inte hur bra du än är på att simma när sådana enorma krafter leker med dig som en livlös, försvarslös trasdocka. 
 
Jag kräver inte mycket, men jag hade önskat att nån gång få känna sinnesro rakt igenom en hel dag. Sedan hade en hel natts sömn varit på sin plats förstås.
 
Tänk att EN dag i livet slippa slås av tanken och känslan att "du förtjänar inte att leva", EN enda dag. Hur gör man?
Eller att få somna på kvällen och vakna på morgonen och känna att man faktiskt sovit. 
Eller att för en dag få slippa känna sig som en utomjording på sin egen planet. 
 
 
Kram på er <3
#1 - - Anonym:

Styrkekramar till dig Louise.Kram Sofia från jobbet😊

Till top