Paranoia.

Idag rusar tankarna något förfärligt.
Jag vaknade vid 05-tiden imorse med ångest upp till halsen. Det blev inte bättre av ett tråkigt sms senare som egentligen bara bekräftade mina farhågor. Detta resulterade i att jag grät hela morgonen och ligger FORTFARANDE i sängen.
Jag greppar efter halmstrån men finner absolut inte någon motivering till att kliva upp innan min tvättid kl. 18:00.
Jag orkar egentligen inte, men det kan inte skjutas på längre nu.
Dessutom kanske det kan få mig att fokusera på nånting annat än rösten i mitt huvud några minuter emellanåt.

Kram på er <3

Till top