OBS!

Det händer en del tråkigheter i mitt liv för tillfället så jag kommer tyvärr inte orka uppdatera på ett litet tag. 
Jag lovar dock att jag snart kommer vara tillbaka!

Kram på er <3

Semestern slut.

Så var då semestern slut för denna gången. Tack till alla som gjort de här veckorna minnesvärda!
Jag avslutade semestern hos svärföräldrarna nere i Skåne denna helgen. Fick umgås med alla dessa fina människor. Svärföräldrar, svägerska, svåger och vänner. Kunde inte haft det bättre.
Idag innan vi for hem var vi en sväng in till Kristianstad och shoppade lite. Jag fryser ju så förbannat så jag ville verkligen ha mig en vinterjacka nu när jag ska ut tidiga mornar och åka till jobbet igen.
Gick igenom en hel galleria utan att hitta någon som föll mig i smaken. 
Sista anhalten, i butiken SportRingen, hittade jag en jacka jag föll pladask för!
Förra vintern hade jag en vinterjacka i storlek 54, årets modell är i storlek 42!(!!)

Nu är vi i alla fall hemma i Göteborg hos katterna igen, och imorgon börjar allvaret. 
Jag går in stenhårt med en 6-dagars arbetsvecka. Hoppas verkligen att jag ska klara av detta nu! Jag är faktiskt ganska taggad, ska bli skönt att få återgå till normala rutiner och få känna sig mer som en människa igen. 
Mycket hänger på att jag får sova någorlunda tror jag. Sedan vår Cypernresa har jag återigen börjat vakna tidigt på mornarna utan att kunna somna om. Jag har vaknat runt 5-snåret var och varannan morgon. Oavsett när jag gått och lagt mig. Oerhört frustrerande eftersom jag inte alls känner mig utvilad när jag vaknar, utan kroppen värker nästan och ögonen bara svider. 
Klockan är i skrivande stund inte ens 21 än och jag funderar starkt på att krypa till kojs eftersom jag är så nedrans trött!
Får nog bli så...

Kram på er <3

Depression - ett riktigt handikapp.

Jag har blivit sämst på att hantera stress och press. 
Jag har lite att fixa med idag innan helgen, innan sambon kommer hem från jobbet idag till och med. Det är som sagt lite jag har att fixa med. Lite plock och lättare städ hemma, men jag får ingenting gjort. Det låser sig fullständigt och jag får ångest. Jag orkar bara inte!
Ännu en gång måste jag skamset krypa till korset och förklara mig med orden "jag orkade inte". Ord som skulle få vem som helst att tycka att jag bara är lat. Men det finns en avsaknad av ork som inte liknar det man kan känna efter en arbetsdag, eller ett träningspass. Den här känslan är överväldigande, förlamande och ångestladdad så in i norden.
Jag fick nästan gråtandes tvinga in mig själv i duschen i morse. Bara en sån sak. Hygienen som är så oerhört viktig för mig. Jag som överkonsumerar desinfiseringsartiklar och har olika rengöringsprodukter för varje centimeter av kroppen. 

Hela tiden föreställer jag mig min psykolog som pushar mig att gå emot ångesten. Jag försöker verkligen, och denna gången vann jag, men till på köpet rasade resten av dagen ihop framför mig.
Spillrorna gör det svårt att ta sig fram, svårt att se och jag sluter hellre in mig i min trygga bubbla än trevar fram i blindhet. Dammet kommer lätta så småningom, då vågar jag kika ut igen och har jag då riktigt tur så blir jag välkomnad av solens strålar. 

Kram på er <3

Till top