Det där med koncentration.

Idag har jag varit iväg på utbildning i Majorna med jobbet. Så roligt att få träffa lite härliga arbetskamrater och få komma ut ordentligt! Jag är verkligen så glad över mitt arbetsteam, så stöttande och empatiska. Ser inga hinder med någonting. 
 
I alla fall...
Jag orkade inte sitta med hela dagen utan var med mellan 08-12. Rent fysiskt gick det väldigt bra att sitta med, det var ganska bra stolar med lite utrymme till att luta sig bakåt och räta ut sig liksom. 
Mentalt kände jag för första gången hur hårt det tagit åt koncentrationsförmågan. Jag kunde inte fokusera överhuvudtaget. Det var nästan skrämmande. Än värre blev det när jag kom hem. Jag brukar lägga ur mobilen ur jackfickan på byrån i hallen det första jag gör när jag kommer utifrån. Sedan hänger jag av mig jackan, tar av mig skorna och sedan tvättar jag händerna. Alltid samma procedur. 
Likadant idag, men när jag kommer ut från badrummet och skall greppa mobilen så ligger den inte där. Jag tittar på byrån 200 ggr och är säker på att jag håller på att bli tokig. Jag letar i alla jackor, i väskan, vänder upp och ned på hela badrummet. Jag har inte gått längre in än 2 meter. Jag gick ju rätt in i badrummet som är precis bredvid ytterdörren. Jag tittade ju på den innan jag gick in genom porten här nere! 
När jag är så rädd för mig själv och jag tror att jag håller på att bryta samman så ser jag den. På hatthyllefanskapshelvetet! Först då mindes jag att jag reflekterat över mina leriga skor och att jag inte ville ta klivet fram till byrån. Detta hade jag då glömt på de 30 sekunder det tog för mig att ta av skorna och tvätta händerna. 
Huvudet bara snurrade så jag gick och la mig. Jag somnade och sov som en stock i flera timmar. Andreas hade ringt och smsat flera gånger och jag hade inte hört någonting. Väldigt olikt mig som brukar vakna av att någon andas i samma rum!
 
Kram på er <3
Till top